in his arms she fell

En jävligt dålig och förstörd dag, en allmänt jobbig och kämpig dag.
Allt ljus som jag såg försvan. Jag trillade ihop igen.
Jag får inte känna mig svag för jag har en röst som jag ska göra hörd.
Jag bör följa min egen vilja ibland. Inte lägga mig så jävla lätt.
Min kropp strejkar, bär mig inte och det gör inte mina tankar heller längre. 
Detta är inte min årstid. Men det kan inte alltid vara min tid.
Mitt självförtroende blåser bort.

Kommentera här: